Bara kola

Väntan är ooooolidlig. Sen klockan nio har jag varit påklädd, vaken och på tårna, väntandes på samtalet från Schenkercauffören. Nu är klockan halv elva och inte ett pip från telefonen. Att påbörja några längre projekt som att duscha känns helt hopplöst eftersom jag vet att han ringer när jag står i duschen. Så jag får vara slusk idag. Men har bytt från myskläder till arbetskläder. Packat arbetsväskan. Kan han inte bara komma nuuu, kom nuu. Så jag får ta hand om min nya lilla kärlek. Visa hennes nya rum, där hon får stå bland grannarnas cyklar.

Det är så många frågor.. Är hon monterad? eller måste jag pilla lite själv? Har hon regskylt?, vad har hon för regnummer? och hur ska jag göra om hon inte har det??. Hinner jag ringa?, eller får jag sätta mig med det imorgon och försäkring, vilken ska hon ha?, vilken är billigast? och prisvärdigast. Hon ska ha det bästa, hon ska ha allt. Min kära lilla moppe.

Kom nu lilla moppe, jag längtar efter dig!

Jag har ju lovat bilder på mina nya glasögon, jag har varit lite slapp och här kommer bilderna från affären när jag och moster provade ut bågarna. Vad tycks?!

Nyfärgad i håret, där av färgfläckarna i ansiktet, så blir det när man låter mamma färga håret. Men jag tar gärna lite färg i ansiktet, för resten av håret blev väldigt rött och fint.

Snart är hon här, den uppdaterade versionen. Rosa moppe 2.0, rosa faran, rosa draken, lilla pärlan. Åh, vad jag längtar. Finaste finaste moppen. Hi hi

Det man inte har i huvudet får man ha sin pappa till ibland. Det man inte har på huvudet har man låst in i mosters lägenhet. Suck! Ibland blir jag bara så trött på mig själv. Efter 4,5 timmes fixande och städande kände jag mig klar och nöjd med min insats. Tar alla mina grejer.. tror jag och stänger dörren, låser och när jag sedan sitter på moppen utanför huset känns det lite kallt om huvudet, lite naket sådär. Det är något som saknas! Hjälmen!! NAJ.

Det är för långt att åka hem utan hjälm, dels för att jag inte har någon lust att ramla utan hjälm och med tanke på att det är blött på vägarna och det kan vara lurigt halt. Och sen för att om polisen stannar en blir man 1500 kr fattigare. Ja, mycket hinner man googla när man står och tänker.

Kom dock på ganska snabbt att jag kunde ringa och beklaga mig lite för mor och då kom jag på att pappa kanske kunde komma dit med en hjälm. Eftersom han var ledig så var det inga problem. Problem blev det dock när jag insåg att jag hade stått med ljuset på medan jag väntade och hade noll batteri kvar i moppen. Tur att det gick att kicka igång henne. Sen var det ju tomt på bensin också, var lite osäker på om jag skulle klara mig hem, så för att undvika bensinstopp stannade jag och tankade på preem.

När jag skulle betala min bensin rullar det upp en skruttig volvo bakom moppen och herrarna i bilen börjar vifta o hojta på mig. Men tycker att dom får faktiskt vänta tills jag har betalt min bensin innan dom börjar tanka. Suck. Sen ska jag vara snäll och flytta mig från platsen så att dom kommer åt att tanka medan jag pular på mig alla grejer, musik o sånt. Men tydligen hade jag inte flyttat mig tillräckligt, för när jag vänder mig om så fortsätter dom att vifta och hojta, men jag hör inget, för jag har musik i lurarna. Kan man inte bara säga till då?! Sparkade igång moppen och åkte därifrån.

Fortsatte att rensa och röja här hemma lite grann, det finns ju mycket att göra, ska samla lite kraft och gå in i garderoben och bringa ordning.

Med tanke på hur fint det blev hos moster, hade jag verkligen velat att jag kunde komma hem till mig själv och städa så grundligt och fint. Lämnade allting skinande rent med blommor på bordet.

Borde sova nu, varför är jag vaken?!
Måste få ordning på sovvanorna, helst gå o lägga sig vid tio.

I helgen flyttade min fina granne till majorna, känns tomt och konstigt. Hoppas det flyttar in bra människor i hennes lägenhet. Har suttit och planerat veckans göromål och träning, när jag ska jobba, när jag ska träna, måla staket, städa hos folk och prata med banken. Känns som en fullspäckad vecka, så det gäller att vara effektiv. Har gjort en jättelång att göra lista, med allt jag kunde komma på. Får se om jag håller min inplanerade dag imorgon.

Skönt med sovmorgon, skönt med fredag, skönt med ledig helg.

Ska hämta mina nya glasögon idag :o) Borde ge mig av nu. Bild kanske kommer sen. Tyvärr är det just bloggen och träningen som får ta mest stryk när jag vandrar runt i trötthetsdimman. Tänk att få vakna upp pigg och utvilad någon dag och inte bara vakna upp och längta tills det är kväll igen och man får gå och lägga sig.

Undra om man ska orka laga någon mat ikväll eller om det blir ett varmt skönt bad efter jobbet, eller om man helt sonika ska gå och lägga sig när man kommer hem.

kram på er

Datorn säger att det är 14 grader ute, jag tror att det är varmare i solen. Jag vill gå ut men det är upplopp på gården.

Nu är verkligen våren här, kanske att man känner doften av sommar snart. Björkarna har klätt på sig sin skira ljusgröna lövdräkt och luften virvlar av pollen. En tvätt avklarad och lite dammsugning dagen till ära. Funderar på att slänga ihop min kycklingcurrygryta.

Sen ska jag nog ta mitt pick o pack och ge mig ut i solen.

Drack en red bull idag, men vingarna uteblev, konstigt… hade ju nästan väntan mig det. Tröttheten och huvudvärken tog överhanden och enda chansen att klara resten av dagen var att proppa i sig energidryck, cola och socker. Då kändes det för stunden lite lite bättre. Känns som jag har gått över till den mörka sidan nu när jag börjat dricka red bull, fast jag var inte så imponerad, så det kanske bara blir en engångsföreteelse.

Gick och la mig halv åtta efter att ha försökt röjt undan allt inkommande ljus och med sovmask på. Men väcktes av en förskrämlig måskonsert på utsidan, vad håller dom på med liksom?! Tog fram min fantasikulspruta och sköt ner varenda mås i fantasin, då blev det tyst. Ah, fast då var ju vaken, så nu är jag uppe igen en stund i alla fall.

Trasigt gammalt hjärta söker desperat efter närhet och samförstånd med likasinnad. Årsplågad av ensamhet och besvikelse, törstar efter leenden och pirr i magen. Blir ledsen av hårda ord, ignorans och kritik. Blir glad av gulliga sms, små gömda lappar, en blomma och överraskningar.

Finns du där ute någonstans, du som hellre berusar dig på kärlek än alkohol, som hellre suger på min öronsnibb än på en cigarett. Som bor tillräckligt nära för att jag ska kunna hoppa på rosa faran så fort du lockar lite med en kram.

Du som jag har lämnat dåtiden och blickar framåt med nyktra ögon, som har drömmar och förhoppningar och en smått naiv livssyn. Du som uppskattar mitt sjungande när jag lagar mat eller min längtan efter att äntligen få stryka dina skjortor. Vill du lära mig att sova ihop och peppa mig i alla mina ändlösa projekt att bli en sundare människa.  Du får så mycket kärlek du orkar tillbaka, jag har hur mycket som helst att ge. Bara du har lite tid över för mig.

Fegar och lägger den här, med tanke på hur många fantastiska läsare jag har, så riskerar jag inte att utsätta min framtid för fara. Men hoppas att min vibergud även läser min blogg och skickar över mister right på momangen.

Klockan är alldeles för tidigt en söndagsmorgon, jag vaknar för att det är ljust och lite för varmt i sängen. Kanske måste mörklägga bättre. Igår var det lördag och jobb, efter jobbet åkte jag hem till mamma och pappa för att hämta lite grejer och käka lite god mat.

Kom hem och råkade falla ner i ett mörkt mörkt hål, kände mig lite som Alice i underlandet. Fast det var bara mörkt och kallt och vasst i mitt hål. Jag blev rädd och började gråta och somnade nånstans där nere på botten. Tur att sömn läker dom flesta hål och det var inte alls lika mörkt och djupt idag.

Undra om Gud har viber. Igår försökte jag få upp korken på en juciekartong, det var helt totalt omöjligt, jag tog i för kung och fosterland, kämpade och kämpande, började peta med sax och allt möjligt. Det gick inte att få upp korken. Så jag tog kort på den och skrev hjääälp, får inte upp korkjäkeln och skickade den till en kompis på viber. Sekunden efter när jag testade gick det hur lätt som helst, jag behövde inte ens ta i för att locket skulle klicka upp. Väldigt väldigt märkligt.

Om man knackar så öppnar han, om man ber ska man få. Kanske jag ska lära mig att be om hjälp lite mer ofta.

Det ser verkligen ut att bli fint väder idag, precis som igår, men sen drog det in ett stort molntäcke både vädermässigt och för mig personligen. Jag som var dum nog att tro på en ljusning och lite varmare känslor här fram igenom. Inte kunde jag förutse varken hålet, eller hur det började hagla på mig där nere. Gång på en annan känner jag ju bara att jag ska sluta att utsätta mig själv för sånt här. Jag är för gammal, skadat gods, den som blev över.